Välkommen!

Från den 1 januari 2011 är Mikael Calner redaktör för GFF.


Fotot är taget av
Anna Lindblom/SKD

1. Vem är du?
Jag kommer ursprungligen från norra Bohusläns vackra granitlandskap men har nu bott i Skåne mer än tjugo år. Min geologiska skolning har jag fått i Lund där jag numera är professor i berggrundsgeologi vid institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper. Jag blev tidigt under min utbildning intresserad av de sedimentära bergarterna och deras bildning och avlagringsförhållanden. De rymmer nästan obegripligt mycket information om processer och förhållandena i gamla land- och havsområden, om tektonik, om ekologi, och katastrofer i jordens historia. Man häpnar. Sammantaget är de utmärkta arkiv för att studera förloppen av dramatiska miljöomvälvningar i jordens historia, exempelvis med avseende på förändringar i havsnivå, klimat eller biologisk mångfald. Det är här min egen forskning ligger. Som så många andra vid svenska universitet delar jag min tid mellan undervisning, forskning och administration.


2. Vad lockar dig i arbetet som redaktör för GFF?
Jag ser fram emot att bli en del av GFF och dess långa historia. Det är en fin tidskrift där många tongivande arbeten för svensk eller skandinavisk geologi har publicerats. Den fyller en viktig funktion som regionalgeologisk tidskrift, vilket kan vara en lite vinglig balansakt i vår tid när jakten på citeringar och högt h-index är intensiv. GFF kan inte, och ska inte, fajtas med de stora drakarna, det finns idag rent strukturella skäl till att så är fallet. Men den ska vara en rigid och pålitlig tidskrift med hög standard, som tar plats i regionen.


3. Vad är viktigast för GFF just nu?

Det finns flera sätt att arbeta för att ta ett kliv uppåt och det är givetvis min ambition. Vi saknar idag manuskript från flera viktiga grupper inom svensk geologi och jag hoppas till exempel att vi kan bredda upptagsgruppen och i viss mån området. Eftersom GFF numera publiceras av Taylor & Francis finns nya förutsättningar för marknadsföring. Slopade sidavgifter och möjlighet till färgbilder gör GFF ytterligare attraktiv. Den är i sin storleksgrupp ett mycket attraktivt alternativ.


4. Är GFF viktig för svensk geologi?
I högsta grad. Man kan vända på det. Tänk om vi inte hade någon svensk vetenskaplig tidskrift för geologi? Då hade det säkert funnits grupper som ville starta en. Nu har vi en och då ska vi ta väl hand om den! GFF är därför allas angelägenhet. Den blir så bra som vi gör den. Majoriteten av de publicerade manuskripten kommer från svenska forskare och det är vi, svenska geologer och forskare, som skriver, som ofta granskar och som står för det redaktionella arbetet. Det är vi som avgör kvaliteten i det långa perspektivet. Vi måste vara intressanta, precis som i alla andra marknader. Då vill folk vara med. Då ökar tillströmningen av manuskript och konkurrensen om att få plats. Det påverkar givetvis tidskriften positivt. Internationellt sett bedrivs det mycket bra geologisk forskning i Sverige och ju mer det spiller över till GFF desto bättre.

Det finns givetvis svårigheter med att vara en liten tidskrift också. I dagens forskningsklimat måste man synas. Det kräver våra bidragsgivare och det är ofta en naturlig drivkraft hos den enskilda forskaren. Normalt siktar man så högt som möjligt när man väljer tidskrift, det tror jag alla är överens om. Men det är ett missförstånd att man inte syns för att man till och från publicerar i en regional tidskrift. Idag när man får en pdf av sin artikel sprider man den snabbt i sina nätverk. Är resultaten av intresse för en bredare publik så citeras de. Den moderna forskaren marknadsför själv sina resultat.

5. Blir det några förändringar?
Jag har förstås tankar om detta men förändringsarbete får gärna ta tid. Jag vill känna in mig lite först. Allt förändringsarbete som leder till högre citeringsgrad av GFF är gott. Ett sätt är att skapa fler tematiska nummer och det är ett arbete som jag redan påbörjat. Jag har tillsatt ett uppdaterat redaktörsråd, dels för att vi precis lämnat en ny fyra-årsperiod bakom oss, och dels för att jag vill knyta några nya Lundanamn till GFF. På så vis ökar kommunikationstempot mellan mig och redaktörsrådet, vilket är positivt. Det är ett starkt redaktörsråd och jag är glad att så många är intresserade av att vara med.

6. Hur ser GFF:s framtid ut?
Ja, vem vet? Det är bra att ha en tydlig vision av var man vill vara om ett visst antal år, men jag tror att denna vision ska vara ganska allmänt uttryckt. Vi lever i en snabb tid och måste vara följsamma, utan att för den skull gå bort sig i korta trender. I någon form kommer GFF att finnas kvar även om tio år, det är min övertygelse. Men i vilken form tror jag är svårt att svara på nu. Det här har diskuterats tidigare och verkar vara lika kontroversiellt varje gång. Måste man ha en tryckt tidning i sin hand? Måste den heta GFF? Man får fråga sig vad syftet och målet med tidskriften är. Och det är att förmedla bra vetenskapliga manuskript. Det ska vi givetvis fortsätta med. Det måste vara målet. Jag är uppriktigt nyfiken på vad svenska geologer tycker om GFF och hur de vill se tidskriften utvecklas.

Maila eller ring mig gärna! mikael.calner@geol.lu.se,
tel. 046-222 14 24.


7. Vad ska du göra nu?
Läsa GFF-manuskript!

Senaste numretav GFF
Senaste numret av Geologiskt forum
Om GFF
Redaktörens ord

Redaktörsråd

GFF
(ISSN 1103-5897) grundades år 1872 under namnet Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, ett namn den behöll i 122 år från 1872 till och med 1993, volymerna 1-115 (ISSN 0016-786X).

Från och med 1994, volym 116, döptes tidskriften formellt om till GFF, dess smeknamn sedan 1963 och en akronym av det ursprungliga namnet.

© Geologiska föreningen
info@geologiskaforeningen.se | tel: 08-674 77 27